Ergonomi

Många drabbas av smärta i nacken
Det finns olika beräkningar av hur vanligt det är med smärta från nacken, vilket gör det svårt att ge exakta siffror. En uppskattning är att fyra av tio personer drabbas av nacksmärta under ett år, medan två av tre får ont i nacken någon gång under livet. Det är inte ovanligt att nacksmärtan blir långvarig.

Kvinnor har oftare ont i nacken än män. Förekomsten av nacksmärta varierar mellan olika yrkesgrupper.

SBU har i tidigare rapporter gjort sammanställningar av kunskapsläget för långvarig smärta samt för smärta i rygg och nacke (se lästips). Under 2012 publiceras dessutom en översikt av arbetets betydelse för sjukdomar och besvär i övre rörelseapparaten.

Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön
Sverige har omfattande reglering inom arbetsmiljöområdet, bland annat genom arbetsmiljölagen (1977:1 160). Ett syfte med lagen är att förebygga ohälsa i arbetet. Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren som måste översätta lagen i praktisk handling på just sin arbetsplats. Till stöd finns bland annat råd och riktlinjer från Arbetsmiljöverket.

Arbetsplatsen har blivit en allt viktigare arena för interventioner. Ett skäl är att arbetsgivaren fått större ansvar för människors hälsa och sjukskrivning, exempelvis har synen på arbetsgivarens roll i rehabiliteringsprocessen förändrats. Arbetsplatsrelaterade interventioner kan vara en åtgärd för att underlätta tidig återgång i arbete efter en skada

WHO:s klassificeringssystem
Världshälsoorganisationen (WHO) har tagit fram flera internationella klassifikationssystem för att underlätta förståelse och samarbete mellan olika aktörer inom hälso- och sjukvårdsområdet. Gemensamma begrepp och systematik understödjer analys av data och möjliggör jämförelser mellan länder samt över tid. De svenska versionerna av klassificeringssystemenICD-10 och ICF publiceras av Socialstyrelsen.

Det mest kända och använda av WHO:s klassificeringssystem används vid klassificering av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD, International Classification of Diseases). Ursprunget var att flera länder vid förra sekelskiftet enades om att använda en gemensam lista över dödsorsaker vid rapportering av statistik. Över åren har systemet omarbetats och utvecklats flera gånger. För närvarande används den tionde revideringen, vilket också brukar anges när man refererar till systemet (ICD-10). Sedan mitten av 90-talet uppdaterar WHO ICD-10 varje år.

WHO har även utarbetat ett klassificeringssystem för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health). Detta system utgår från en biopsykosocial modell och rör bl.a. kroppens funktion, möjligheten att delta i olika aktiviteter samt faktorer relaterade till individen och omgivningen.

Ett tredje system omfattar interventioner inom hälsoområdet (ICHI, International Classification of Health Interventions). Det kom först i början av 2000-talet.

Som komplement finns flera system som antingen utvecklar klassificeringen ytterligare inom ett visst område eller som knyter an till ett eller flera av de ovanstående systemen. Exempel på områden är onkologi och tekniska hjälpmedel för funktionshindrade.